B arndomens frandska ager mycket e i synnerhet skimmer kvar sig. Bastisen var omtyck slu allting ovrig sam herre kunde fog best en enda skoldag utan henne alternativ honom. Sasom vuxen ser verkligheten annorlunda ut. Nu befinner si det uppbokat upp tillsammans hushall och stam, skota baby sam barnbarn alternativ ovrig sasom fyller vardagen. Vannerna? Dom hinns utan mirake veckor, manader samt stundtals fortfarand langre…
Kolla aven 4 indikator kungen att din van icke befinner si ett enastaende frande
– centrum ino livet inneha vi uppbokat skarpa kungen arbetsuppgift, att sam nog passa aldrande paron saso borjar bli krassliga, sager psykologen Camilla Carlsen Bechsgaard.
Postum 25-arsaldern minskar antalet kompisa, visar brittisk forskning. Och nagon pur svensk person efterforskning, konstruerad bruten analysforetaget WSP, rapporterar att sex bruten tio svenskar av och till eller idelige kanner sig ensamma. Kompisa ar viktiga, skad vi knyter alltsamman farre vanskapsband nar vi blir aldre.
Tills livet tar ett pur vandning. Separation, flytt, arbetsloshet, avkomma som flyger ur boet, ga i aldrebidra befinner sig stora handelser sasom kan atnjuta oss att inleda sakna kompisar.
– Det forsakra familjelivet kan vanja oss spann tanken att kompisar ick befinner si odl nodvandiga darfor att ma duktig. Skad nar livet skifta sam var underlag skakas ifall okar vart behov itu kompisa igen. Emedan kan chocken ejakulera! Abrupt finns det ingen darborta, for att vi inte prioriterat frandskap under massa ar samt relationerna har runnit ut inom sanden. Saso resa befinner sig kan karl anskaffa nya kompisar tillika som vuxen, uppge Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken da mogna vanskapen
menar psykologen, oavsett ifall det koper forsavit att uppfora op en forntida frandskap ater eller finna fullstandigt nya vanner inom mogen alder.
– inom plugget, snarare alltsamman inom gymnasiet, ar det manga saso formar varda vanskaper som haller ino grymt otaliga ar. Skad langre fram i livet blir det svarare att innehava kompisar villig likadan takti. Hane behover dumpa tonarens forklaring utav frandska, befinner sig Camilla Carlsen Bechsgaards rad.
Ungdomens vanskapsforhallanden befinner sig i enlighet med henne en slags test itu parforhallanden. Den ett ovningen i hur hane ar nagon del av nagon uppemot samband. Foljaktligen kunde det nastan kannas saso nagon karlekssorg https://gorgeousbrides.net/sv/latin-kvinna-karlek/ forsavit bastisen en passage ”gjorde slut”. Som vuxen ar det ick nodvandigtvis saken dar typen fran vanskap karl ar inom behov it efter till exempel en separatio eller flytt.
– Da kunde hane samspraka ino telefon tre timmar va dag och agna lika ofta tid at sin omtanksam saso en karlekspartner. Det funka inte nar kar blivit aldre. Vanner mitt ino livet amna traffas mer saso nagon smaksatta och mindre sasom en fulltidssysselsattning, uppg Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken da mogna vanskapens hemlighet ligger i att kungora ut sattet att hanga tillsamman vanner. Istallet darfor at finna manga sammanhangande lediga timoten finnas losningen, tipsar Camilla Carlsen Bechsgaard.
– checka tillsamman en kompis fran fordom, ett yrkesbroder, narmastboende alternativt nagon annan n tyckt om att umgas tillsammans ifall personen inneha potential att traffa nagon sma ta. Det ar en fordel att dela upp din epok villi atskillig kompisa, skilda folk har annorlunda positiva egenskaper, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
Vi mar dalig inte me gemenskap
Det ar icke endast viktigt stav vuxna att innehava kompisa i relation med stora livsforandringar. All har en primar behov it att uppleva att herre tillhor nagon falang. Villi stenaldern overlevde herre icke ifall hane varje solo. Idag kan vi hantera oss fysiskt, skad vi mar daligt utav att fatta gemenskap.
– Vi ager behov fran medmanniskor sasom anse att vi befinner si varda att avhalla och vill agna tidrym till oss, forklarar psykologen. Moderna foreteels som sociala medier betyder inte forgott att det blivit enklare sta oss att finn vardefulla vanskapsrelationer, papekar relationsexperten Anne Sogaard
– Det age blivit svarare pro oss att lokalisera nya kompisa ehuru vi sitter odl massor ensamma bakanfor vara skarmar. Ehuru det ja kan inleda opp sta nya relationer likasa, age det skapats ett kultur darbort flertal manniskor ej far plats. Kar skall hava flertal kompisa samt selektera andra fangslande vanner. Yttre sam ytliga data blir stav viktiga. Gallande ett par minuter doms persone saso ”godkanda” alternativt ick. Va ar betydelsefullt?
Anne Sogaard uppmanar at att karl inom sokandet efter nya kompisar ifragasatter hurdan angelaget det nog befinner sig att innehava hundratals kompisa villig Facebook.
– flertal it dom befinner sig troligtvis inte dina vanner, inte me enbart bekanta. Sam hurda flertal bekanta age vi nog tid att bry oss forsavitt? i narheten av, betydelsefulla kompisa inom ens innersta cirkel befinner sig max 3–5 folk, avse relationsexperten.
Bade gamla sam nya vanner age viktiga funktioner pro oss sasom vuxna. Gamla vanner speglar var livshistoria, vara upp- samt nedgangar, darfor att de idelige foljt oss genom aren langre an nagon karlekspartner.
– dom kan exempelvis komma ihag nar vi var tjugo ar och hade nago speciell pojkvan, och relatera till parforhallandet vi age idag, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
– De speglar vem du befinner sig narvarande och omedelbart, inte me att fjattr dig inom den du var tidigare. Nya kompisa bekraftar att personen ni ar omedelbar befinner si dyrbar sta andra, uppg psykologen.
Viktig att bracka tabu
Darfor befinner si det aven angelaget att vi bryter tabut omkring kompisa. Relationsexperten Anne Sogaard anser att det finns en nesa i att medge att karl ager inga eller ringa vanner, samt pa grund av det letar postum vanner.
– nej finns det en resistans mot att bli omtanksam med ”hon som ej ager marklig vanner” och darmed icke anses aktuell. Odl fungerar bade vuxna samt kidsen. Saken da attityden vara tvungen vi forandra. Det befinner si aldrig ett persons ”fel”, oavsett alder, att herre ick ager markli kompisar. Allihopa sasom finns krin omkring inneha likasa e ansvar, anser Anne Sogaard.
Nar e vi kanner bjuder in at nagon sallskaplig sysselsattning sam ingen vill deltag befinner sig det en slags mobbning. Anne Sogaard menar att vi samtlig bor lotsa mer it det hon kallar ”vanlighetsmod”. Morskhet och bekrafta att tilltala samtliga inom var narmiljo samt visa betydligt mer ”vansamhet” forsavitt vi titta att e blir lite isolerad alternativt har nago kamra sasom dragit sig undan. Kungen andra hallet age vi tillika alla ett forpliktelse att bega oss vanlig pro andra att narma sig.
– Nar vi utstralar fortjusning sam ler dras personer mo oss. Mig titta vanligtvis vilken trolldo sam energi som kan aga rum nar vi borjar skina itu sjalvkansla, det kan forandra sa kopiost, uppg relationsexperten.